rkoski Mahdollisesti hyödyllistä tietoa

Arbetsbordets sidohylla

  • Arbetsbordets sidohylla

Den här möbel är lite liknande den som jag presenterade i min tidigare skrivning http://rkoski.vapaavuoro.uusisuomi.fi/vapaa-aika/145522-tyopoydan-ylahylly Den utnyttjar vertikal utrymme ovanpå arbetsbordet som är ovanlig dyrbar därför att det är mycket nära arbetspunkten. Den andra likhet är att den inte krymper arbetsbordets areal.

Egentligen behöver jag inte så mycket lagerutrymme på min andra arbetsbord men jag råkade ha en hylla som inte hade någon andra vettig plats och jag råkade ha en idé att montera ben under hyllan så att det skulle finnas tillräckligt med plats för en dator under hyllan. Fyra bordsben från Biltema kostade omkring en tia och det tog bara några minuter att skruva dom fast med borrmaskin.

Hyllan hade jag gjort några år sedan från laminerade spånskiva som säljs som långa hyllplan åtminstone i Byggmax. Med det slipper man att fästa kantlist utan på några sidoytor som man själv sågar. Bakskivan är limmad och spikad 4,5 mm tjock MDF-skiva som ligger tätt i fördjupningen som jag fräste till mitten av yttre spånskivornas tjocklek runt baksidan av hyllan. Denna konstruktion gör hyllan mycket stadig liksom också det att alla fogar är limmade med vanlig PVA-lim. Istället för spik eller skruvar använde jag träplugg i alla fogar mellan spånskivor. Skivor i mitten av hyllan i vertikal och horisontal riktningar är också sammanfogad med tappning och lim men de vertikala skivor har hål med jämna mellanrum i två rader för metalplugg för ytterligare lösa hyllplan. Hela konstruktionen är mycket robust men limning betyder att man kan inte ta det isär vid flyttning eller liknande. IKEA-still skruvfogningar blir däremot lösa med tid och bruk och möbeln kan bli skadat mer eller mindre om man inte fastnar skruvar då och då. Att materialen är spånskiva behöver inte betyda att möbeln är inte hållbar i längden.

Om du tänker göra en liknande på ben stående hylla, kolla hyllans material först. Till exempel IKEAs LACK hyllor är gjort av en material som är mestadels luft och lite kartong inuti med mycket tunna skivor på ytorna. Det finns mer material som förstärkning på sådana ställen där det finns skruv eller träplugg men från andra ställen kommer tillsätta skruvar lös ganska lätt. Bikakestruktur är genial, mycket lätt och ekonomisk men ändå hållfast. Man måste bara ta hänsyn till dess begränsningar. Om man tillsätter en bordskiva av fast material mellan benen och LACK-still hylla borde konstruktionen bli hållfast.

En helt annan diskussion är om man behöver ha så mycket lagerutrymme i still bokhyllor. Jag föredrar elektroniska böcker och till exempel på papper tryckta ordböcker börjar bli problemavfall. Vi lever i en övergångsperiod och det är inte vettigt att var och en digitaliserar sina kopior av viktiga eller av personliga skäll märkvärdiga böcker. Ordböcker kommer jag troligen kasta bort snart. Deras upphovsrätt är bara 15 år därför att de anses vara katalogverk utan konstnärlig värde och troligen alla mina ordböcker eller lika bra versioner är redan digitaliserade och det fanns ju wiktionary, Google translate osv.

Piditkö tästä kirjoituksesta? Näytä se!

2Suosittele

2 käyttäjää suosittelee tätä kirjoitusta. - Näytä suosittelijat

NäytäPiilota kommentit (8 kommenttia)

Käyttäjän rkoski kuva
Raimo Koski

Kursen fortsätter men det här var inte en hemläxa. Jag bara tänkte att det skulle vara bra med lite mera övning och jag tänkte skriva om hyllan redan i somras men det är inte särskilt stilig och hälften av böcker borde kastas eller skänkas bort. Iden med ben är inte märkvärdig men väldigt enkel, billig, därför bra och måste förverkligas.

Käyttäjän seppaeo kuva
Oskari Seppänen

Problemavfall? Jag har köpt hundratals böcker bara eftersom de värmer bättre när inträffar elektricitetpaus, andra att även läsas. Man kan inte bränna elektroniska böcker på et säkert sätt. Utan böckerna mänsklighet inte skulle ha hyllor först av allt.

Ehkä joku elektroninen kertauskurssi alkaisi kuitenkin olemaan paikallaan..

Käyttäjän rkoski kuva
Raimo Koski

Det är ju allmänt känt fakta att encyklopedier på papper har länge varit döda men åtminstone jag har inte noterat att folk skulle ha samma uppfattning om ordböcker. När de kom prylar som hade elektroniska ordböcker som deras enda funktion, hade dom för få ord, kostade för mycket och försvann hastigt från marknaden. Det samma kan sägas om ordboksprogram för vanliga datorer och åtminstone jag litar inte än på riktigt på wiktionary och maskinöversättningar till eller från finska är mycket dåliga.

Men och det här är mycket stor men, vi har wikipedia. Till exempel ord soppsnylting, tatinriesa, bolete eater eller hypomyces chrysospermus finns inte i wiktionary och jag är ganska säker att inte heller i någon annan ordinarie ordbok men de finns i wikipedia och på sidans vänster kant finns det länkar till andra språk. Lika bra ordbok på papper skulle inte bara vara opraktisk, det skulle vara helt vansinnig. Några år sen började man trycka wikipedia på papper i Tyskland men jag vet inte hur många tiotals delar var uppgivna, hur projektet slutades och var det bara den tyska delen. Och om wikipedia inte räcker till, kan man förstås googla..

Käyttäjän rkoski kuva
Raimo Koski

Kollade hur många artiklar wikipedia för tillfället har och det är ganska imponerande. Före jag avslöjar antalet vill jag berätta om den största ordboken jag har sett. Det hade 450 000 orddefinition, språk var engelska och boken hade ett eget bord i Åbo universitetets huvudbibliotek eller engelska filologins bibliotek. Sidorna var ca. A3 stora, bokens tjocklek var kanske 20 cm och enkel beräkning ger att vikten var ca. 25 kg.

Och antalet artiklar i wikipedia? 31 miljoner. Jag orkar inte räkna hur många biblioteken skulle behövas för det..

Käyttäjän seijalund kuva
Seija Nylund Vastaus kommenttiin #4

He stämber säger man i Österbotten, men hur pålitlig wikipedia är, det är en annan femma.

Käyttäjän seppaeo kuva
Oskari Seppänen Vastaus kommenttiin #4

Sådant som smak är svårt att argumentera med. Att stanna till fakta, jag äger en elektronisk bok, en kindle. Jag kan inte tänka mig att vi tar längre steg bakåt, men nostlagia!

Käyttäjän rkoski kuva
Raimo Koski Vastaus kommenttiin #6

Min mening är att e-böcker håller på att rädda facklitteratur. Inom ADB är det ofta så att boken är redan föråldrad när den kommer ut. En lösning för detta är att börja sälja boken före den är färdig. Jag köpte några veckor sen Docker cookbook från O'Reilly när bara ca. fjärdedelen var färdig. Några dagar sen fick jag e-post att det är uppdaterats och nu är ca. tredjedelen gjort. En annan exempel är flygplansmanualer som för passagerarplan är så många att de kräver mycket stor väska och att bära den kan vålla arbetsskador. Jämför med e-bokläsare som man ta med i fickan.

Jag har också Kindle men jag har börjat använda min tablett mera. Den har bara 7-tums skärm för att den skulle rymmas i fickan i svampskogen men det har mycket fiffig användargränssnitt med gester för att glida, zooma o.s.v. så att skärmens storlek har inte så stor betydelse. När jag köpte min Kindle tänkte jag att tangentbord är viktigare än pekskärm, båda kunde man inte ha. En annan sak är färger som är ju ganska viktiga när man läser tidskrifter.

Käyttäjän rkoski kuva
Raimo Koski

Lite mera om ordböcker och deras överlevnad. I Sverige anses SAOL (Svenska Akademiens OrdLista) vara den högsta auktoriteten över svenska språket och liksom namnet anger upprätthålls den med samhällelig medel och det är därför den finns kvar.

Den goda nyheten är att den finns också på nätet men den dålig kvarstående fakta är att i det fattas många ord som är i vardaglig och även i vetenskaplig bruk. Som exempel tar jag igen svampnamn och litar på Svenska Naturhistoriska museets websidor. Tatinriesa på finska, Hypomyces chrysospermus tidigare också Apiocrea chrysosperma är Soppsnylting enligt NRM men svenska wikipedia nämner den lite dubiöst som Gul svampsnylting. SAOL känner ingetdera. Litar man på NRM borde också karljohan vara i SAOL men där finns bara stensopp men inga synonymer.

Ordböcker alltså överlever bara på okommersiellt grund och redan iden bakom ordböcker är föråldrad. Det finns för många, till och med akademiska, aktörer i "språksfäret" som är tvungna att forma eller hitta på nya ord och att informera språkväktare är inte deras första tanke.

Tämän blogin suosituimmat